26 december 2009

Denna dikten tycker jag är väldigt vacker ...


Det kommer en dag...
Det kommer en dag när jag är borta.
En dag då mitt liv har tagit slut…
Så länge du minns mig är jag kvar ändå
och finns i din närhet som förut…
Jag finns där i vågen invid stranden,
Jag finns där i vårens varma vind…
Jag finns där och leder dig vid handen ibland,
Jag finns där i tåren på din kind…
Jag finns i en blommas spröda knoppar,
i fågeln som sjunger i ett träd…
Jag finns bland de fjärilar som fladdrar kring,
på åkrar med mognande säd…
Jag finns i ett regn som slår mot rutan,
och i flingor av fallande snö…
Jag finns i musiken som du hör på ibland…
Så länge du minns, kan jag ej dö…

Tack mamma ... Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta!

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...